Eco är ibland reko

Är vi, som är onämnbart översållade med chanser beredda att solidariskt dela bördan att vara född på en viss plats? Vi, outsägligt övdrsållade av chanser. Men är vi beredda att solidariskt dela bördan med dem som haft otur med var de bor? Och äta bär vuxna nära det havererade kärnkraftverket Chernobyl. 

För sanningen är att bären som lyfter deras värld idag säljs med ekologisk stämpel; det spelar ingen roll om de är radioaktiva, bara nivån är låg.

Men uppköparna mäter hela ämbar, och enstaka enstaka bär kan ha nästan 50000 enheter radioaktivitet i sig.  När de tillåtna nivåerna är under kanske 3 enheter per bär.

 Inget förfars. Har ett kärl för hög strålning blandas bären plockade i den förbjudna zonen ut med bär vuxna nån annan stans. 

Och plockarna lär sig platserna som koncentrerat radioaktiviteten. Och familjerna kommer över fattigdomsgränsen, hastar in under staket, rinner över landskapet. Bygger de hus som i inga myndigheter kunnat ge. 

Det som inga regleringar kunde, förmår människan.  Hon trotsar geigermätarna, struntar i att hon redan förlorat sin livmoder till cancern: 

https://aeon.co/essays/ukraine-s-berry-pickers-are-reaping-a-radioactive-bounty

Vem är jag, privilegierad svensk medelklasskvinna, att komma och straffa dem för att de bryter otroligt lagen? Tvinga dem ut i förnedringens tiggeri, för att få livets nödtorft? 

Och jag håller i det här fallet med om att ”Eco är reko”.  För när ödet varit så elakt som mot Chernobyl, så snedvrider jag gärna konkurrensen till dessa personers fördel. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s